IaaS-scenario
När du fundera på Infrastruktur som en tjänst finns ett antal tydliga områden där många har hittat fördelar:
- Utvärdering av mjukvara kräver en hel del insatser under en viss period. I normalfallet införskaffas en specifik testmiljö, konfigureras och testerna körs mot den miljön innan beslut kan tas. Det här är en nödvändig funktion, men oftast en helt onödig kostnad.
- Systemtester kan i vissa lägen kräva mer hårdvaruresurser under en kortare period. I det här fallet är det ett tydligt slöseri med pengar att köpa in egna resurser, istället för att lägga det i molnet.
- Säsongsbaserad belastningstopp. Många verksamheter har tydliga periodiska toppar som kräver extremt mycket kapacitet under en kortare period.
PaaS-scenario
För de flesta verksamheter finns en hel del taktiska fördelar genom att köpa utvecklingsplattformar som en tjänst. Oftast handlar det om möjligheten att snabbt komma igång med en ny utvecklingsmiljö och att identifiera plattformar som även sparar in pengar. Framförallt märks effekter när specifika projekt som blandar in resurser från många platser behöver gemensamma utvecklingsplattformar. Det är extremt viktigt att tänka igenom hur fortsättningen efter projektet ska förvaltas så att de initiala vinstern inte äts upp av oönskade hinder senare.
SaaS-scenario
Det finns två generella "sanningar" om SaaS:
- Ju mer oberoende en mjukvara som en tjänst är från din organisations applikationer, desto lättare är det att hitta snabba effekter.
- Massivt skalbara applikationer som e-post är suveräna kandidater.
Utmaningen är att hitta kandidater som passar in i de generella truismerna. Oftast behövs ett strategiskt tanke- och räknearbete för att förstå den andra delen av den initiala frågeställningen: Hur mycket tjänar jag på molnet?
Vad kostar dina applikationer dig idag?
Du behöver komma fram till en totalkostnad per applikation (och därigenom till din totala ägandekostnad för all IT) och år. Därför behöver du skapa en ekonomisk räknemodell som för varje enskild applikation listar följande kostnader:
- Server
- Lagring
- Nätverk/kommunikation
- Säkerhetskopiering/arkivering
- Disaster recovery
- Datacenter
- Plattform
- Paketering
- Provisionering
- Behörighetshantering
- Underhåll
- Help desk/support
- Drift
- Övervakning/monitorering
- Användarutbildning
Genom att addera samtliga kostnader för varje enskild applikation har du ett grundläggande tal att utgå ifrån och genom det förhålla dig till molnalternativet. För att förstå nyttan med molnet måste du analysera effekterna: Går det att räkna hem vinsten? Här kommer några exempel för att förstå vad jag menar:
- Serverkostnader - En liten applikation, som enkelt kan virtualiseras kan du sannolikt inte räkna hem intjänandekostander i serverhårdvara på.
- Lagringskostnader - En applikation som använder lite nätverksbaserade lagringsresurser är svår att räkna hem i molnet.
- Nätverks-/kommunikationskostnader - Med tanke på pris-/prestandautvecklingen måste du spara avsevärt genom att gå till molnet.
- Datacenterkostnader - Flyttar du inte många applikationer in i molnet kommer du sannolikt att ha kvar samma kostnader för kyla, elförbrukning och yta.
- Plattformskostnader - De flesta större organisationer har volylicensavtal, alternativt används öppen källkodslicenser. Dessutom har många applikationer beroenden till andra system och mellanprogramvara/integrationsprodukter är nödvändiga även fortsättningsvis.
- Underhållskostnader - Hur tydliga är dina SW Maintenanceavtal? Är de knutna till processor/användare eller något annat? Är programvaran "bundlad" med andra komponenter som du inte flyttar ut i molnet?
- Driftkostnader - Gör du dig av med personal, stoppar du nyrekrytering eller hyr du in mindre konsulter när du flyttar ut delar i molnet?
Slutsatser
Ovan har jag bara använt mig av några enkla exempel som tydligt visar på att övergångar till molnet inte automatiskt innebär sparade/intjänade pengar. En medveten strategi kan under en period kosta mer än de kostnader man har idag. Innan man som kund har gjort ett stort arbete går det inte att säga vad molnet kostar och vilken ekonomisk modell som är vedertagen.
